4/9-93 Lördag, på Ritorno

Här satt jag och njöt av friden när plötsligt cirka 80 japaner vällde in med småbarn och allt. Förkyld är jag också, blev smittad av Doris i lördags på den för övrigt superlyckade kräftskivan där jag t.o.m. lyckades få en enträgen beundrare som jag hade fullt sjå med att avvärja mig från.

Nu har jag dock svåra snorbesvär och ruskigt ont i lungorna eftersom jag hostar så mycket och så rejält. Min Cocillana Etyfen hjälpte inte ett dugg och dessutom var det bara en liten slurk kvar, så hur ska det gå i natt? Dessutom har pappa ännu en gång visat prov på mentala rubbningar så jag har en grav depression vad gäller familjen. Annars är det faktiskt ganska bra, trots att jag både slöat och ätit bra mycket mer än önskvärt den här veckan. Ändå känner jag mig någorlunda målmedveten för en gångs skull, tack vare filosofin skulle jag tro.

Nu börjar japanerna lätta och jag har pluggat flitigt om Marx’ ideologi. Vad tyst det blev! Funderar på om jag ska skriva det där brevet till Frank men tror av någon anledning att det skulle vara lättare om Elvira var med, det blir väl så personligt annars. Jag hade bara 37,1 C i morse, men å andra sidan hade jag 36,8 C häromkvällen så en viss temperaturförhöjning är det ju. Inge kul att vara så här krasslig. Inte har jag lust med någonting heller, att åka hem och slöa ter sig föga lockande eftersom jag tillbringade hela gårdagen i sängen. Egentligen vill jag bara plugga men jag har så svårt att koncentrera mig. Hoppas Frasse kommer snart så jag får ägna mig åt något annat än McLellans Ideology.

Konstigt, trots mitt förmodade ointresse av det motsatta könet är jag ändå mycket medveten om en rätt så söt kille bakom mig. Han är lite för liten (fysiskt) men har ett sött ansikte. Tror jag, jag vågade inte stirra.

På sätt och vis skulle jag vilja supa med Germanicus ikväll men samtidigt inte eftersom jag är fattig och sjuk och hursomhelst inte har gjort mig förtjänt av några förlustelser. Dessutom avskräcker senaste Trash Bar-besöket lite, trots trevligt sällskap av Nelly, Germanicus, Lotta och Vickan, för Nelly var nykter och sur och de övriga var trötta och uteserveringen var stängd, så vi kom aldrig riktigt loss. Och inte kom Nick dit heller med min bok som han lovat. Hans nonchalans är ju skrämmande. Nelly träffade honom på Pelikan kvällen efter och inte sa han ett ljud om när jag skulle få min bok. Inte har han ringt heller. Otur för honom, han ska aldrig mer få låna NÅGONTING. Bekymrar mig dock över hur jag ska få tag på boken.

Jag är inte ens hungrig, vad ska jag ta mig till? Har ju inte lust med någonting. Att återvända hem skulle te sig lite roligare om det inte var så skräpigt överallt vilket uppmuntrar till ytterligare nedskräpning snarare än städning. Kan inte Frasse komma snart? Ingen DN fick jag i morse heller och på klagomålsavdelningen tutade det ihållande upptaget, så jag är väl inte ensam. Ska åka förbi på hemvägen och utkräva ett ex.

Det gör faktiskt lite ont när jag tittar upp, enligt Nelly ett febersymptom, men det kan bero på att jag gjort det så mycket. Dock är jag fullständigt kaffeosugen efter blott en kopp. Ja jag bara gnäller, håhåjaja. Vet inte hur jag annars ska fördriva tiden. Kan ju för all del hämta en gammal veckotidning.

Kära nån, varför kommer aldrig Frasse? Missförstod han mötesplatsen eller? Men men, var det inte den där söte killen från Trash Bar i onsdags som kom in nu? I sällskap med en fotomodelliknande blondin såklart. Om det nu är han så stod han och hans kompis näst i tur på biljarden efter Nelly och mig och jag pratade lite med honom om de två jugoslavernas övermänskliga skicklighet kontra min egen uselhet och hur roligt det vore att kunna imponera genom att vara så där duktig. ”Det finns väl andra sätt att imponera på”, sa han. ”Vaddå t.ex?”, sa jag. ”Du kan ju visa dig naken”, sa han och spann vidare på detta ämne ett tag eftersom jag vägrade gå med på att någon skulle bli imponerad av en sådan syn. Men rätt smickrande i alla fall!

Nu satte sig en mycket maniacMicke-lik typ mittemot och glodde äckligt. Usch, men det var nog inte han. Struntsamma, nu kom Frasse och Maria med seminarietexterna så jag är fri att gå, men enligt dem var det vackert väder ute så jag borde sätta mig där.