2/8-93 Måndag, på Lasse i parken

Som vanligt sitter jag och grubblar djupt och länge över hur jag ska tillbringa min dag och samtidigt slippa ifrån de ”plikter” som skulle kunna lösa mina sysselsättningsproblem. Varför kan jag inte bara sätta igång med dem? Och varför kunde jag inte ha gjort det för en månad sedan?

Framförallt är det Slàvateaterbilderna som ger mig magknip. Nu är de i alla fall inlämnade och ska hämtas imorgon, men jag har fortfarande inte ringt regissören. Att jag ska klanta mig även på ett så pass roligt och ”enkelt” jobb. Jag frågar mig varför jag inte säljer kameran och glömmer allt fotande när jag nu beter mig som om det var ett servicehuselände jag höll på med. Jag verkar ju inte tycka om att fota hursomhelst. Jag önskar att jag var en mer begriplig människa.