18/8-93 Onsdag, på Devonshire Arms

En mager liten herre med stripig page kom fram till oss och tiggde cigg. Sen satte han sig bredvid och rabblade texterna till låten som spelades medan vi ignorerade och irriterades. ”I know twentyfour words” sa han och fnissade obegripligt. Sen gick han och vi njöt av friden när jag hörde en biljardboll slå i väggen bakom oss. Det visade sig att den strukit längs med Elviras huvud vilket fick killen som stött att bli gräsligt generad och oss att skratta hysteriskt åt det läskiga i situationen.

Vår beskyddare Frank, som låter oss bo gratis ovanpå sin pub, har inte synts till. Typiskt att det blev såhär Londonskt och kul i slutet av resan.

En långhårig medelålders man i avklippta jeansshorts och linne och gympadojor spelar luftgitarr på sin biljardkö till underbara Rebel Yell. Men varför ignorerade Frank oss totalt när han kom in nyss? Vad har vi gjort?